Personlig utveckling 3

by Therese Appelqvist on 19/09/2011

– Hej, det var DVD-uthyraren här… Joo filmerna du hyrde av oss för två månader sen, har inte kommit in, skulle du..?
– Joo det är nog så enligt vad jag kan se här på datan.. men det är ju lätt att glömma en sån struntsak…
– Men kika in så fort du kan vetja… Straffavgifter? Nää.. inga problem vi ska nog finna en lösning!
– Jaa tack då och ha en fin kväll!! Hejhej!

Åhh vad jag tycker det är jobbigt att ringa om sånt här!! ….utbrister den unge mannen bakom disken hos vår lokala dvduthyrare och lägger den bärbara telefonen på disken. Han såg sant lättad ut efter att ha avlutat samtalet och märkte att vi intresserat hade följt honom i samtalet med den glömska kunden.

Detta utspelade sig i helgen när vi, Per och jag, stod i kön för att spontanhandla chips. Dvdmannen berättade hur obekvämt han tyckte det var att ringa och begära in filmer som var försenade. Han frågar oss om vi glömt filmer någon gång? Vi nickar jakande och berättade om vår 20 år gamla historia med bortglömda VHS-filmer. Han lyssnade uppmärksamt.

Många tycker nog inte att en film är så viktigt. Inte jag heller, säger han glatt och erkänner att han har en skuld på ca 6000 kr hos en annan DVD-uthyrare inne i centrum för … filmer han glömt lämna igen. Mmmm… så där kan jag ju aldrig visa mig, säger han. Pinsamt! Jag tycker det är hemskt jobbigt att ta tag i och ringa jobbiga samtal. Vet ju inte vad som möter mig.

Situationen i sig var härlig och avspänd, killen visade och delade öppet sina rädslor med oss.

Rädslorna präglar oss alla och de visar sig i olika situationer. För någon kanske DVDsituationen var en ytterst enkel och smärtfri situation men inte för honom.

Kring detta tänker jag hur betydelsefullt det är att möta och ta tag i det obehagliga. Hur det stärker mig och gör att jag skapar nya erfarenheter som jag kan stoppa i min ”erfarenhetsryggsäck”. Väl i ryggsäcken kan jag plocka fram dem vid ett senare tillfälle. Situationen påminner mig om att jag ska samla på dessa stärkande erfarenheter och modigt möta det obehagliga.

Till killen sa vi; bra gjort! Han log och vi gick hemåt med två chipspåsar, nya erfarenheter och breda leenden på läpparna.

Att bara mötas som människor lär mig saker och ger mig sådan glädje.

20110919-140606.jpg

Share on Facebook

{ 4 comments… read them below or add one }

Cecilia Breisand september 19, 2011 kl. 10:23

Väldigt bra, väldigt sant! Kram Therese! <3

Svara

Therese Appelqvist september 19, 2011 kl. 10:43

Tack Cissi! Vardagen visar oss mycket, som att gå till dvd affären. 🙂

Svara

conny september 19, 2011 kl. 11:39

Jag känner igen mig i det du skriver, inte pga glömda dvd filmer men saker som man drar sig för att ta tag i. Jag lider nog av ”uppskjutarsjukan” och drar mig i det längsta för att göra något som jag tycker är obehagligt. När man till slut gör det som måste göras upptäcker man att det var ju inte så farligt, och så mår man mycket bättre efteråt.

Svara

Therese Appelqvist september 19, 2011 kl. 12:11

Ja Conny visst är det så att … av att handla och möta det obehagliga växer vi och mår mycket bättre efteråt. Vi får önska oss lycka till med ”uppskjutarsjukan”. Ha en fin dag!

Svara

Leave a Comment

Previous post:

Next post: