När vi är på samma våglängd i samtal

by Per & Therese Appelqvist on 06/08/2012

Konversationer eller samtal mellan människor är vår kanske naturligaste umgängesform. Sedan det har funnits intelligent liv på jorden har vi pratat med varandra. Allt som behövs är ett möte mellan två eller flera människor. På senare tid har vi fått in hjälpmedel i våra liv som telefonen som vi växt upp med. På inte alls många år har våra samtal fått nya dimensioner med sms, chatt, Facebook och mer därtill. Alltså helt nya sätt att tolka andra i samtal. Men trots miljoner år av evolution och samtalsträning så händer det i alla fall att vi misstolkar varandra. Eller ännu värre, att vi rent av tycker att samtalet är segt och trist.

Varför vissa av våra samtal helt enkelt havererar beror förstås på hur vi uttrycker oss. Det hänger naturligtvis även på mottagaren hur denne i sin tur tolkar den information de hör eller ser. Det i sin tur leder till att samtal upplevs olika beroende på vem som lyssnar (eller inte gör det). Ingen raketforskning men så ligger det till. Om vi här blandar in litet vetenskap i samtalets ädla konst så kan det beskrivas utifrån modellen om samtalets fyra dimensioner.

1. Vad vi ser
2. Vad vi hör
3. Vad vi tänker
4. Vad vi känner

Föreställ dig att varje samtalsdimension har en särskild kanal för vilken den sänder och mottar budskap. Ungefär som en vanlig radiokanal. För att befinna sig mitt i ett gott samtal med någon annan krävs därför grovt förenklat att båda samtidigt rattar in sina sinnens favoritkanal. Kanske vill båda lyssna till just Känsliga Samtal 100,7. Vackert så, då böljar det goda samtalet er emellan. Men om din samtalspartner dessvärre föredrar Tysta Tankar 99,3 finns det förstås sämre förutsättningar för ett gott samtal. I alla fall utifrån ditt eget perspektiv eftersom du krampaktigt befinner dig kvar på favoritkanalen 100,7. Det är här vi drar till med den gamla klyschan att befinna sig på samma våglängd. Enkelt, ellerhur! Men eftersom det enligt teorin är fyra olika dimensioner så behöver du och din samtalspartner alltså ratta in samtliga dimensioner och det samtidigt! I alla fall om ert samtal ska befinna sig i total symbios. Samspelet mellan var och en av dessa fyra dimensioner har nämligen stor betydelse för hur vi upplever och tolkar ett samtal.

Så i samtalets ädla konst gäller det alltså att ställa sig frågan: sänder och lyssnar vi på samma kanal i vårt samtal? Är du en finsmakare när det gäller samtal har du säkert märkt ett otal gånger att din samtalspartner struntar fullständigt i vilken kanal du befinner dig på. Istället maler han eller hon på om det som känns viktigt för dem själva. Tack och lov kan vi (oftast) välja våra samtalspartners.

Men föreställ dig istället att det är det du som har ansvaret för att samtalet ska bli så bra som möjligt. Du vill synka dig med din samtalspartner så mycket det är möjligt. Här ställs ett absolut grundkrav från din sida för att upptäcka vilken kanal som sändaren använder sig av. Det är här ditt aktiva lyssnande sätts på prov. Det vill säga är vi på samma våglängd eller pratar vi bara förbi varandra?

I ett samtal där en person sänder på känslo-kanalen och den andra sänder tillbaka på tanke-kanalen, kan det leda till att man inte förstår varandras budskap. Ungefär så här kan en typisk kanalkrock se ut:

Känslige Sune: ”Hur känns det att lära sig nya arbetsrutiner?” (känsla)
Konservativa Camilla: ”Ja, det blir mycket nytt att lära sig…” (tanke)

I en sådan här situation pratar man alltså förbi varandra. Camilla svarar inte på samma våglängd som den mer känslige Sune.

En situation som du kanske känner igen är när en person (sändaren) pratar känslor i samband med ett problem. Mottagaren förstår inte signalen och svarar med tanke-kanalen och levererar en logisk lösning på problemet. Vägen för misstolkningar ligger här förstås vidöppen. Om mottagaren istället hade varit mera närvarande i samtalet hade denne först svarat på känslo-kanalen, och sedan eventuellt frågat om han/hon fick ge mottagaren ett råd (tanke-kanalen).

Om mottagaren däremot svarar på samma kanal som budskapet sänds på, är sändaren och mottagaren på samma kanal.

Känslige Sune: ”Hur känns det att lära sig nya arbetsrutiner?” (känsla)
Konservativa Camilla: Jo, det känns ganska tungt och jobbigt, som en ytterligare arbetsbörda… (känsla)

Konklusionen av hur vi för goda samtal är att de kan fördjupas när vi bemöter varandra på samma våglängd. Ju fler kanaler som sändaren och mottagaren använder i ett samtal desto djupare kan kommunikationen alltså bli.

Dagens tips: Håll koll på samtalskanalerna när du är tillbaka på jobbet efter semestern. Semesterkanalen brukar ta en vecka på sig för att tystna 🙂

Källa: Samtalets fyra dimensioner. Håkan Scherp Karlstad Universitet.

Share on Facebook

{ 0 comments… add one now }

Leave a Comment

Previous post:

Next post: